Först och främst så vill jag tacka alla som kom på min utställning och visade mig stöd!
Jag hade jobbat länge och hårt med tavlorna som nästan alla var nya för det här året.
Just nu så känner jag mig helt uttömd och behöver startas om.
Så nu behöver jag nog ett tag av att inte göra något alls för att sedan fylla på med nya idéer, tankar och projekt. Nyss var jag ute på en långpromenad runt sjön och njöt av att bara känna vinden och solen emot huden och att vara helt tom.
Jag vet att jag har en till utställning snart, den 9/10 - 12/10 på galleri SOSTOCKHOLM vid Kungsträdgården, så jag har det att slutföra innan jag kan börja på nya projekt.
Inatt så drömde jag mardrömmar oavbrutet, jag vred och vände mig till de hemskaste synerna jag upplevt på länge. En man utan ansikte stod i mitt rum och tittade på när jag sov, han drog i mitt täcke och då vaknade jag upp. Den mardrömmen avlöstes av nästa i vilken jag fattade eld.
Jag befinner mig som ni kanske förstår av denna text i lite av en gråzon. Allt är otydligt och i det ligger ett visst obehag. Men jag hittar nog fotfäste snart bara jag får leva i stunden ett tag.
En av mina största rädslor som liten var att spontant fatta eld. Jag hade hört eller läst någonstans att anledningen till att folk kunde antända spontant var att de kom på Guds sanna namn. Jag var livrädd för att jag på något sätt skulle tänka det och...poff!
Haha...Ja.